Idag är forskarna världen över eniga om att det inte längre är en fråga om ”om” klimatet håller på att förändras, utan en fråga om ”hur snart”. Även fler och fler regeringar  engagerar sig djupare i frågan. Många aktörer börjar nu fokusera på lösningarna och de sociala och ekonomiska vinsterna med klimatvänligt arbete, istället för att framhäva problemen. Sverige ligger långt framme som nation när det gäller krafttag inom klimatområdet.

Det är några av slutsatserna som ClimateAid drar efter att ha gått igenom information från relevanta aktörer såsom regeringskansliet, myndigheter, olika frivilligorganisationer och medier. Men även om vi som nation kan ses som ett föregångsland så vill ClimateAid varna för att det finns risk att vi lutar oss tillbaka och förlorar chansen att åstadkomma långsiktig förändring och samtidigt skörda frukten av vårt arbete. Nedan lyfter vi fram några större och mindre klimathändelser och klimatinitiativ under det senare halvåret 2004. Sammanställningen är inte på något sätt heltäckande men speglar den information som spridits i några av de kanaler som ClimateAid bevakar.

Väderförändringar globalt och lokalt: Bangladesh, Haiti, Florida, Småland
Under år 2004 har vi återigen upplevt extremt väder på flera håll i världen. Jordens klimat blir varmare, vädret blir allt mer nyckfullt och växthuseffektens konsekvenser drabbar de fattiga länderna på södra halvklotet först och mest. Följderna av översvämningarna i Bangladesh och orkanernas härjningar på öarna i Karibien efter är exempel på detta.

Här hemma var det Smålands tur att drabbas av översvämningar, med förstörelse och enorma kostnader som följd.

I tidskriften Science publicerades en forskningsartikel där amerikanska forskare menar att värmesituationen i Frankrike under förra sommaren ”bara var början”. Det intressanta i deras forskning är att de visar på att "dagens värmeböljor sammanfaller i tiden med atmosfäriska cirkulationsmönster som intensifieras av de ökande halterna av växthusgaser". Deras studie visar att regioner som redan idag drabbas av långvarig extrem värme (både i Europa och USA), kommer drabbas mycket hårdare än i dag.

Konstaterade förändringar i fjällvärlden, i havskemin, hos flyttfåglarna, risskördarna…
Växthuseffekten får redan nu konsekvenser för vårt ekosystem. Under året har vi fått rapporter från forskare från flera håll. Bland annat flyttas trädgränserna i norra Sverige allt högre upp på fjällsluttningarna på grund av det varmare klimatet. En förändring på bara en grad kan ge stora effekter på faunan. De flesta klimatmodeller visar att klimatets uppvärmning under de närmaste hundra åren blir störst på hög höjd i nordliga områden. Trädgränserna upp i fjällregionerna blir därför ideala varningsklockor som tidigt ger oss besked om klimatet är på väg att ändras på ett sätt som kan ge ekologiska följder av en förstärkt växthuseffekt.

Klimatförändringarna kan även hota världens risproduktion. En enda grads temperaturhöjning kan leda till hela 10 procent mindre risskördar, enligt rapporteringen.

Rapporter har också kommit om forskningsrön som visar att världshaven tar upp nästan hälften av alla koldioxidutsläpp, vilket gör att b la små havsdjurs förmåga att bygga skelett och skal försämras på grund av detta. Tillväxttakten för koraller och plankton minskar med 20-50 % om IPCC:s utsläppsprognoser stämmer. Detta beskrivs som allvarligt eftersom dessa djur utgör basen i havens näringskedja.

Konsekvenser för Arktis
Arktis upplever några av de snabbaste och svåraste klimatförändringarna på jorden just nu och det får konsekvenser för hela världen. Det visar en ny vetenskaplig rapport från Arctic Climate Impact Assessment som presenterades i november i Reykjavik.
Enligt rapporten kommer klimatförändringarna bland mycket annat få följande konsekvenser:
• havsisen och snötäcket i Arktis väntas minska dramatiskt med stora konsekvenser för såväl ekosystem som möjligheter för sjötransporter,
• störningar som insektsangrepp och skogsbränder blir med stor sannolikhet vanligare, svårare och mer långvariga,
• samhällen och anläggningar vid kusten blir mer utsatta för stormar och kan därför tvingas flytta,
• nya djurarter flyttar in vilket sannolikt kan leda till ökad risk för djursjukdomar som kan överföras till människor,
• mindre is och snö, avrinning av smältvatten och förändrade flöden av växthusgaser från smältande permafrost kan ytterligare påverka det globala klimatet,
• ursprungsbefolkningarnas samhällen kommer att drabbas av stora ekonomiska och kulturella konsekvenser.

Miljöarbete kan vara lönsamt
Fler och fler röster börjar höras om att klimatarbete är lönsamt. Bland annat drar NUTEK denna slutsats i sin rapport ”Det lönsamma miljöarbetet - Miljöstrategier och resultat i småföretag” visar NUTEK att miljöarbete är lönsamt. Rapporten visar också drivkraften bakom miljöarbete. En viss ekonomisk stabilitet och tillgång till vissa grundläggande resurser är en förutsättning för att företag ska starta ett aktivt miljöarbete. God lönsamhet gör dock inte att företag automatiskt satsar mer på miljöarbete, och lönsamhet är heller inte en nödvändig förutsättning för att fortsätta ett redan påbörjat miljöarbete. Tvärtom pekar flera företag på att miljöarbetet prioriterats hårdare när det går lite sämre för företaget. I flera fall är nämligen miljöarbetet en del i en medveten strategi för att förbättra företagets konkurrenskraft. Miljöarbetet kan även bidra till att förbättra företagets allmänna affärsstrategi och egenskaper vilket på sikt bidrar till ökad lönsamhet.

Den Europeiska Miljöbyrån EEA menar dock att det ofta saknas information om och förståelse för möjliga lösningar för hållbarhet som alla parter skulle vinna på. Sådana lösningar innefattar konkurrenskraft och innovation, social och territoriell sammanhållning och skydd och bevarande av begränsade naturresurser och värdefulla ekosystem. I sin rapport ”Miljösignaler 2004” drar man slutsatsen att de största hindren för framgång i frågor om miljöskydd och hållbar utveckling är att såväl problemen som lösningarna är internationella och berör flera olika samhällssektorer. Andra hinder är brister i de institutionella strukturerna och det faktum att redan gjorda åtaganden inte genomförs.

I samband med det sameuropeiska forskarmötet i Stockholm rapporterade forskare att jordens sårbara ekosystem rubbas av växthuseffekten. Det är känsligare för globala klimat- och miljöförändringar än vad forskarna hittills trott. Christian Azar, resursforskare vid Chalmers, menade dock att politiker och näringsliv ryggar för problemet eftersom man tror att det blir för dyrt att göra något åt det, något som enligt Azar inte stämmer. Han menar istället att kostnaderna uppvägs av vinsterna.

Glädjande är att se att även EU-toppen börjar se möjligheterna med att agera klimatvänligt. I en gemensam debattartikel skriver Romano Prodi och Margot Wallström att kampen mot klimatförändringarna inte bara är nödvändig av solidariska skäl utan att den också kan vara en bra affär för företagen. Det går att spara stora belopp på förbättrad energihushållning och att tidigt börja tillämpa kraven i Kyotoprotokollet kan ge konkurrensfördelar, menar de.

Många företag engagerar sig
Många är också de företag som förstått att det är lönande att agera mer miljö- och klimatvänligt.

Den internationella frivilligorganisationen ”The Climate Group” har som uppgift att sprida kunskap om företags, regioners, städers och regeringars lönsamma klimatarbete för att inspirera andra att följa efter. Exempel på pionjärföretag inom området som de lyfter fram är bland andra BP, Dupont, Lafarge och Marks & Spencer. Exempelvis minskade oljebolaget BP sina utsläpp av växthusgaser med 18 % mellan åren 1998 och 2001 samtidigt som företaget sparade 650 miljoner dollar.

Även flera svenska företag arbetar mer eller mindre synligt med att minska sin klimatpåverkan. Exempelvis fick Tetra Laval nyligen Carl Mannerfeltpriset för sitt arbete med att förena naturvård med den ekonomiska och tekniska utvecklingen. Priset fick Tetra Lavalgruppen för sitt arbete med att e över lokaliseringen av sina fabriker som ett led i arbetet att minska miljöproblemen med transporterna. Det kan handla om att kombinera järnväg med andra transporter, att ha få lager och att ha en eller några stora transportörer som kontrolltorn som ser var alla tusentals lastbilar håller hus. Det handlar också om att övertyga de kunder som i dag sköter transporterna själva att vi ska ta hand om deras transporter.

Se även hur Climate Aid:s partner Sydkraft satsar på klimatområdet under ”Näringslivspartners” på Climate Aid:s hemsida.

Internationella överenskommelser
Internationellt sett är det trots allt fortfarande svårt att enas om gemensamma åtgärder. Visst hopp tändes dock i september då Ryssland godkände Kyotoprotokollet. Men på FN:s klimatkonventions tionde partsmöte i Buenos Aires i december där frågan om hur det internationella klimatarbetet bör gestalta sig efter 2012 diskuterades, framkom återigen hur svårt det är att inleda ett brett, förutsättningslösts och öppet samtal. EU försöker enträget påbörja en diskussion inom den internationella förhandlingsprocessen men möts av stort motstånd från utvecklingsländer med stark ekonomisk tillväxt, oljeproducerande länder och USA.
Samtidigt finns uppmuntrande tecken på ett ökat intresse för framtidsdiskussioner bland många utvecklingsländer. Ett av resultaten från mötet i Buenos Aires blev ett beslut om att genomföra ett internationellt seminarium i maj 2005 om just framtidsfrågorna.
Konferensen resulterade också i en början till ett arbetsprogram för att hantera den allvarliga frågan om hur världens länder ska kunna anpassa sig till en oundviklig klimatförändring. Mötet visade också att genomförandet av Kyotoprotokollet och beslut under klimatkonventionen går vidare på den avgörande tekniska nivån. Ett antal viktiga beslut om bland annat kolsänkor och de så kallade flexibla mekanismerna fattades.
Vid sitt möte i mars nästa år ska Europeiska Rådet diskutera strategier inklusive mål på lång och medellång sikt för det internationella klimatarbetet. Den 20 december 2004 enades EU:s miljöministrar om att inför detta möte föreslå sådana strategier och mål.

Åtgärder inom EU
EU:s miljöministrar beslutade vid miljörådsmötet i december om ett nytt batteridirektiv som innebär att alla EU-länder måste skapa insamlingssystem för batterier. Sverige har en högre ambitionsnivå för insamlingsnivåer och kan behålla den. I dag samlas cirka 65 procent av de svenska batterierna in. Sverige kan också behålla sin avgift på kadmiumbatterier som lett till att användningen av dessa batterier sjunkit rejält. Vid mötet behandlades också bland annat genmodifierad raps, allmänhetens tillgång till miljöinformation och den så kallade Lissabonstrategin om hur EU ska bli världens mest konkurrenskraftiga ekonomi.

Vid energirådsmötet i november beslutade EU:s energiministrar om att säkerställa elförsörjningen och att främja infrastrukturinvesteringar i EU. Utöver beslutet om elförsörjning och infrastrukturinvesteringar ställde sig Sverige också bakom rådets slutsatser om ökad användning av förnybar energi i EU. På rådsmötet hölls också en politisk debatt om energieffektivisering. Energieffektivisering är en högt prioriterad fråga för Sverige som vill sätta upp riktmålet att energiintensiteten bör minska med minst 1 procent per år.

Sveriges position inom klimatområdet
Sverige bäst på hållbar utveckling…
Sverige rankas högst av alla OECD-länderna i en hållbarhetsvärdering som utförts av den schweiziska banken Zürich Cantonal Bank (ZKB). Rankingen omfattar samtliga 30 OECD-länder. Hållbarhetsvärderingen är uppdelad i en miljömässig och en social värdering och sammantaget får Sverige det högsta betyget med 9,5 poäng av 10 möjliga. Danmark och Schweiz kommer på andra respektive tredje plats.
Sverige hamnar på en delad andraplats i den miljömässiga värderingen efter Schweiz och på första plats i den sociala värderingen. Framgångsfaktorer som nämns på miljöområdet är att Sverige har:
• låga koldioxidutsläpp per capita,
• ratificerat alla viktiga miljökonventioner,
• för en progressiv miljöpolitik och
• har en relativt stor andel ISO 14000 certifierade företag.

…men vi kommer att få svårt att klara våra miljömål
Utvecklingen går åt rätt håll, men vi kommer ändå ha svårt att klara vårt miljömål. Det framhåller Energimyndigheten och Naturvårdsverket i sin gemensamma rapport ”Kontrollstation 2004”. I rapporten som är ett underlag inför utvärderingen av klimatpolitiken 2004 görs prognoser för den troliga utvecklingen av utsläpp av växthusgaser för olika sektorer. Rapporten visar på förväntad minskning av utsläpp inom de flesta samhällsområdena. Däremot förväntas en kraftig ökning av utsläppen inom områdena trafik och el- och värmeproduktion.

Energimyndigheten och Naturvårdsverket föreslår som en av flera åtgärder en förnyad statlig satsning på klimatinformation. De menar att informativa styrmedel är betydelsefulla i en så långsiktig fråga som klimatproblematiken. ”Information och kommunikation med rätt fokus och övertygande argument kan bidra till att öka medvetenheten om vad som måste göras för att begränsa klimatpåverkan. Myndigheterna menar att en bred förankring och samverkan med många delar av samhället är viktigt för att få framgång med information.

Kraftig minskning av koldioxidutsläpp lokalt
De lokala investeringsprogrammen (LIP) är Sveriges största enskilda satsning på miljön. Under perioden 1998-2002 startade 161 kommuner totalt 211 lokala investeringsprogram med 1 814 olika projekt. När hälften av programmen är genomförda visar en sammanställning från Naturvårdsverket att koldioxidutsläppen reducerats med 700 000 ton årligen, 30 procent mer än planerat. Inkluderas samtliga program beräknas utsläppen minska med minst 1,5 miljoner ton, vilket motsvarar drygt halva det svenska klimatmålet. De 104 program som nu är genomförda och slutrapporterade har sammanlagt fått 1,8 miljarder kronor i statligt bidrag. De totala miljöinvesteringarna, inklusive bidragsmottagarnas egen finansiering, har hittills uppgått till 7,2 miljarder kronor.

Svenskarnas kunskaper om växthuseffekten är god, men minskar
Svenskarnas kunskaper om växthuseffekten är goda. Den effektmätning som Naturvårdsverket lät göra efter att Klimatkampanjen avslutats 2003 visade att 95 % av svenskarna anser att det är viktigt att vi försöker göra något åt klimatförändringarna. Även beredskapen och viljan att acceptera förslag till att själv begränsa växthuseffekten hade ökat. Vid nollmätningen innan kampanjen startades svarade 68 % ja på frågan ”Bedömer du att du själv kan göra något för att bromsa växthuseffekten och förändringar på det svenska klimatet?”. Efter kampanjens slut svarade 74 % ja på samma fråga.

Den effektmätning som Naturvårdsverket genomfört under 2004 visar dock att den stora kunskapsvinsten skedde mellan 2002 och 2003 då Klimatkampanjen aktivt bedrev sitt arbete. Mellan 2003 och 2004 kan ett visst kunskapstapp registreras. Kunskapstappet kan inte statistiskt säkerställas med en individuell fråga, men resultaten tillsammans visar en och samma riktning. Dessutom framgår att andelen som tror att vi redan nu drabbas av växthuseffekten har minskat från 55 % (2003) till 48 % (2004). Årets nivå är densamma som 2002.

Svenska Klimatkampanjen uppmärksammad internationellt
Det finns fler som uppmärksammat den svenska Klimatkampanjen. I samband med FNs årliga klimatmöte tilldelades den svenska klimatkampanjen den peruanska silverdelfinen. Priset är ett glädjande erkännande av det framgångsrika arbetet med kampanjen.

Nationellt forum för hållbar utveckling inrättas
Regeringen har givit Boverket i uppdrag att förbereda inrättandet av ett nationellt forum för hållbar utveckling. Forumet knyts till Boverket men ska vara lokaliserat i Umeå.

Omställningen till ett hållbart samhälle kräver ett brett lokalt och regionalt engagemang. Genom forumet skapas, enligt miljöminister Lena Sommestad, en nationell plattform för diskussion mellan kommuner, näringsliv, organisationer och andra aktörer i samhället.

Det nationella forumet ska arbeta för att genomföra regeringens strategi för hållbar utveckling. Det betyder insatser för en miljödriven tillväxt och välfärd, människors hälsa, hållbart samhällsbyggande och satsningar på barn och ungdomar.